Söndag 31/1
Ojoj vad många dagar det har gått sedan jag skrev sist. Det har varit lite fullt upp. Jag var på onsdagen hos läkaren med Beatrice och fick konstaterat att hon hade halsfluss och det blev medicin. André fick också göra halsprov för säkerhets skull, han var fri ifrån det. På natten vaknade först André med öronvärk. Sedan vaknade Beatrice av hosta. Senare vaknade André igen med öronvärk och att han var kissnödig. Då vaknade även hundarna och vile ut och kissa.Trym var lite pilsk och vankade en del och pep, tills jag röt till att han skulle gå och lägga sig och det gjorde han. Efter ett tag ringde min mans väckarklocka, han skulle upp extra tidigt för han skulle iväg och morgondema hos grossister på morgonen. Då vaknade Beatrice och skulle upp efter sin pappa, jag följde med upp och gjorde iordning vällning till henne, sen sov vi alla ett par timmar till. Jag misstänkte att André hade öroninflammation på g men vi väntade torsdagen ut för att sen om det bara var tillfälligt som han hade ont. på torsdagsnatten hade André ont igen, så vi beslöt att åka tillbaka till doktorn på fredagsmorgonen. Jag skulle jobba den dagen så det var min man som fick ta barnen till doktorn. Det var samma snälla doktor (doktor Hanna) som fick ta emot barnen igen, hon kände igen dem sedan onsdagen och undrade vad som var på tok idag, min man förklarade problemet och doktorn tittade i Andrés öron. Dubbelsidig öroninflamation var det och även medicin till honom. Sen har vi sovit gott resten av veckan. Det är så synd om barnen när de är sjuka och har ont någonstans, de har inte lika lätt att förklara var de har ont någonstans eller hur de mår.
Tikarna löper på och Trym är pilsk, han hade 2 dagar som han var extra pipig och ylade något på dagarna men han har sovit på nätterna. Adelles svullnad är på väg ned och hon fräser ifrån så hon är på avslut, Nette är nu jättesvullen och går och småkissar överallt ute. Trym har nu börjat att lugna ned sig ordenkligt. Trym har nu fått följa med på egen hand på olika ärenden för en skön paus hemifrån, vilket var uppskattat ifrån hans sida.
Nette är anmäld till en inoff. utställning i sollentunda den 13 februari, få se hur det kommer att gå med det, men det gäller att träna och träna för att nå någonstans, vi har även anmält oss till utställningsträningen den 7 mars i Uppsala, det behöver vi och det skall bli jättekul att få träffa andra dalmatiner med sina ägare.
Tikarna löper på och Trym är pilsk, han hade 2 dagar som han var extra pipig och ylade något på dagarna men han har sovit på nätterna. Adelles svullnad är på väg ned och hon fräser ifrån så hon är på avslut, Nette är nu jättesvullen och går och småkissar överallt ute. Trym har nu börjat att lugna ned sig ordenkligt. Trym har nu fått följa med på egen hand på olika ärenden för en skön paus hemifrån, vilket var uppskattat ifrån hans sida.
Nette är anmäld till en inoff. utställning i sollentunda den 13 februari, få se hur det kommer att gå med det, men det gäller att träna och träna för att nå någonstans, vi har även anmält oss till utställningsträningen den 7 mars i Uppsala, det behöver vi och det skall bli jättekul att få träffa andra dalmatiner med sina ägare.
Tisdag 26/1
Var hemma igår på dagen och vabbade, åkte för att jobba vid 3-tiden, barnen överlämnades till mannen som tog över. Beatrice har haft deber och hosta i tre dagar nu. Det har varit lite nattvakanden med en ledsen tjej, blir det inte något bättre imorgon så får jag boka läkartid till henne för att se så att det inte är någon halsfluss på henne.
Att Adelle och Nette löper märks mer nu på Trym, men han är trots allt väldigt lugn ändå, lite pip nån gång så där, men inget allvarligt, då är nog Adelle värre faktiskt nu i höglöpet, hon skall promt ut och nattkissa vid halv 4-tiden, fast hon har fått en bra nattrastning.Hon är också helt matfanatisk och slänger sig över skålen. Nette har börjat att acceptera blöjan nu, det har varit lite brottningsmatcher med henne angående den. Jag har fått på henne den och hon har lyckats kränga av den, hon har gått och stykit sig emot möbler och annat tills hon har fått av den, så då har man fått brotta på den igen. Nu idag har hon både stått stilla och låtit den vara. Hon har liksom inte förstått vaför hon skall ha den och hon har heller inte fattat riktigt att hon löper än, men hon är lite mer låg än hon brukar vara , hon har inte velat leka som hon brukar med André te x . Hon fattar heller ingeting när Adelle backar upp mot henne, Nette sitter i beanbaggen och ser allmänt oförstående på Adelle.Sdelle vet däremot vad som skall göras när man tar fram blöjan, det är liksom inga diskutioner där, men hon var också bökig med blöjan vid hennes första löp. Men annars är det nog den lugnaste löpperiod på både tik och hane jag har varit med på, det är jag glad över.
Igår kväll skulle jag gå ut och och hämta in Nette och Adelle som var ute och sprang på tomten, de skällde lite på grannen som kom ut med sin ena icke hundvänliga hund, så då tänkte jag att de skulle få gå in så länge medans grannen var ute med sina hundar. Jag gick ut iklädd i tofflor,strumpor, långkallingar, sliten hemma tröja som åker på vid hemkomst och gick ut i snön, för det brukar bara vara att ropa in dem. Det gick jättebra,tills jag plötsligt halkar till lite med ena foten, toffeln flög iväg och jag hamnade i en snödriva som en osmidig gasell, utan vantar och snö över hela arslet, då så kommer Nette och undrar vad jag gör nere på marken, ser min toffel, tar den och rejsar runt mig. Att jag försökte få tillbaka den var bara ännu roligare tyckte hon. Jag tar mig upp och skall försöka öppna altandörren som absolut hade åkt igen och inget handtag har vi på utsidan på den dörren. Jag tittar in och knackar på glaset och där inne sitter familjen i soffan och vinkar tillbaka till mig då de trodde att jag skojade lite. Bakom mig står både Adelle och Nette med min toffel i munnen och vill också komma in. Sonen var snäll nog att putta upp dörren åt mig. Tur var det att det var mörkt ute, annars hade grannen fått sig ett gott skratt, kallt var det iallafall men man kunde inte göra något annat än att skratta åt det.
.
Söndag 24/1
Nette har börjat löpa. hon började löpa under natten till lördagen, vilken dålig tajming , Sara skulle ju låna henne till sin kurs. Jag upptäckte det på lördagsmorgonen precis innan jag skulle släppa ut Adelle och Nette på morgonkissen, Adelle sprang runt och luktade Nette i rumpan så jag tog lite papper och torkande henne för att se om det var något på g och de var det. Det var bara att meddela Sara vad som hänt och beklaga. Hon kunde ha väntat iallafall 1 dag till. Det positiva med att hon har börjat löpa nu är att både Adelle (som nu är i höglöp) och Nette nu löper samtidigt. det underlättar faktiskt en hel del. Tjejerna på ena sidan av huset och Trym på andra sidan, galler emellan. Nu låter det som om de är bortvisade helt och hållet , men så är det inte. Vi har öppen planlösning på huset , vilket gör att alla är med mer eller mindre hela tiden. Gick på promenad i två omgpngar idag, tjejerna i första omgången och sedan Trym. Det var skönt väder idag för promenad. Efter lunch skulle vi alla åka och handla och så hade jag velat titta på lite olika bilar, för att kunna veta vilken storlek och modell vi ska satsa på nu när vi snart skall byta bil, men barnen är sjuka. Beatrice har nu fått feber och hosta precis som André, få se vem som måste vara hemma imorgon med dem, det är inte bestämt än.
Nåja, jag åkte iväg själv för att handla lite mat och hundmat, så slipper jag göra det senare i veckan med båda barnen med. Trym fick följa med och följde även med in i djuraffären. Det gick förvånandsvärt bra fast han var lite osäker av sig. Det var andra hundar därinne och Trym skällde inte mot dem. Han nosade och hälsade på egna initsiativ, så det blir flera turer dit med honom. Jag har inte tyvärr socialtränat honom så mycket i stadsmiljö så det är ganska nytt för honom. På landet däremot är han kung, tror han. Trym har alltid lyckats att vara skadad på ett eller annat sätt, så att det har inte kunnat bli så mycket av den biten för honom. Men nu blir det bättring på det. Han tyckte nog att det var skönt att få komma hemifrån ett tag och få hela bakutrymmet för sig självi bilen, en del godis blev det för honom också från butikens anställda vid kassadisken när han ställde sig upp för att se vad de gjorde med grisöronen som jag köpte.
Åke, kaninen fick vara med ute i soffan en stund med oss idag, med Trym i vardagsrummet också. Det gick bra, inget uppäten kanin från Tryms sida, men mycket luktande och buffningar var det. Åke är en cool kanin som är van vid hundarna så han brydde sig inte om det. Hade det varit Nette som stått vid en utsläppt Åke så hade det varit kaninjakt runt i hela huset, men hon och Adelle fick stå och titta på från andra sidan gallret.
Nåja, jag åkte iväg själv för att handla lite mat och hundmat, så slipper jag göra det senare i veckan med båda barnen med. Trym fick följa med och följde även med in i djuraffären. Det gick förvånandsvärt bra fast han var lite osäker av sig. Det var andra hundar därinne och Trym skällde inte mot dem. Han nosade och hälsade på egna initsiativ, så det blir flera turer dit med honom. Jag har inte tyvärr socialtränat honom så mycket i stadsmiljö så det är ganska nytt för honom. På landet däremot är han kung, tror han. Trym har alltid lyckats att vara skadad på ett eller annat sätt, så att det har inte kunnat bli så mycket av den biten för honom. Men nu blir det bättring på det. Han tyckte nog att det var skönt att få komma hemifrån ett tag och få hela bakutrymmet för sig självi bilen, en del godis blev det för honom också från butikens anställda vid kassadisken när han ställde sig upp för att se vad de gjorde med grisöronen som jag köpte.
Åke, kaninen fick vara med ute i soffan en stund med oss idag, med Trym i vardagsrummet också. Det gick bra, inget uppäten kanin från Tryms sida, men mycket luktande och buffningar var det. Åke är en cool kanin som är van vid hundarna så han brydde sig inte om det. Hade det varit Nette som stått vid en utsläppt Åke så hade det varit kaninjakt runt i hela huset, men hon och Adelle fick stå och titta på från andra sidan gallret.
Fredag 22/1
Jag har inte hunnit skriva nu på ett par dagar, Andrè är sjuk , feber och hosta, Han och Beatrice fick hämtas lite tidigare igår ifrån dagmamman av sin pappa. Så de har varit hemma och röjt och fått pappa att gå i taket. Jag själv har jobbat idag och det har gått bra. I natt låg man och trängdes med 1 man 2 barn och en katt som hade letat sig upp mellan oss ,en stycke hund, Nette ville också vara med men hon fick inte. Vid ett tillfälle var jag precis på väg att trilla ut från sängen för barnen hade trängt ut mig så mycket. Adelle väckte mig sedan vi 5-tiden för då behövde hon gå ut och kissa. Även Nette ville med ut ochTrym fick vara kvar uppe i sovrummet tills de var klara, sen var det hans tur att få kissa, men han var mer intresserad av Adelles kissfläckar.
Pratade med Sara idag, hon skall få låna Nette imorgon till sin kurs som hon går på. Det kommer att vara jättebra för båda två, dels att Sara kommer att få öva på någona annan hund och sen för Nettes skull, att få mer socialträning. Sara fyller även 30 år idag. Stort grattis till dig.
Nu i veckan så flyttade jag ut kaninerna ifrån barnen lekrum ut i vardagsrummet.André kommer att få det som sovrum . André och Beatrice delar rum idag, men nu skall André få bli en stor kille och få ett aldelles eget rum nu innan nästa lille kommer.Hundarna tyckte det var mycket spännande, de såg söndagsteken på riktigt nära håll nu, nos mot nos för kaninerna är rätt nyfikna av sig. Tungorna riktigt slickades runt munnarna på hundarna. Jag tror Nette stod och vrålblängde i säkert 1 timma, hon släppte inte kaninen Åke ur siktet. Flyttade han sig så hängde hon med. Nu några dagar senare så struntar de i dem när de sitter i buren.
Jag tror att skall börja kalla Trym för klappertanden, för vad klapprar med tänderna när han doftar efter Adelle och hennes kissfläckar. Får han en doftstund på henne klapprar hela han, eller om han får tag i hennes blöja när hon är ute, men jag måste nog säga att han är rätt så from ändå när det gäller löptik i sin närhet, ingen onödigt nattpip, fast de har ett kompostgaller mellan sig, Trym sover på min sida och Adelle sover på husses sida och i mitten av sovrummet så är det ett kompostgaller. Nette sover mest i lilla soffan i allrummet, finsovare där.
Tisdag 19/1
Vaknade av att Nette försökte tränga sig ned hos mig och barnen i sängen, klockan var i och för sig halv 8 så det var dags att gå upp. Det tyckte Trym var en bra ide, hundarna rejsade ned för trappen, Beatrice hasade sig ned för trappen på rumpan, jag höll ett stödjade tag om henne och André hejade på bakom. Glömde att brödet tog slut igår, men André ville ändå bara ha yougurt med flingor, Bea tar som vanligt en skvätt välling innan hon vill äta något annat. Så blev det, yougurt fram och flingor, självklart ville Beatrice ha lite flingor att knapra på, men efter en stund tog hon sin lilla plastskål och hällde ut allt på golvet och skrattade glatt. Ja det var ju några andra som tyckte det var super att hon hällde ut dem, så det var redan uppätet innan jag ens han komma ned på golvet, magen tar emot lite nu när man böjer sig framåt, eller rättare sagt man känner sig som en stel pinne och tjock som ett halvt kylskåp på morgonen. Dagen i övrigt var lite småstrulig, André hade satt sig på tvären och gjorde inte som man sade, Beatrice var i sitt esse idag och hittade på allt möjligt bus. Orkade inte borsta av bilen ifrån snö och försöka komma in i den då dörrarna är lite småfrusna, bara för att åka iväg och handla lite bröd, så det blev till att damma av bakmaskinen som fick fixa brödet åt oss. Varför skulle jag åka iväg drygt 7 kilometer bara för lite bröd när jag ändå har alla ingridienserna hemma? Så blev det hemmabak istället, utan att behöva anstränga sig.
Dagens tur in till skogen blev inte vad jag hade tänkt mig, när jag drar pulkan med Beatrice i så hör jag Trym och Nette skälla och drar iväg. F-N bara det inte var grannarna och deras hundar, men de brukar inte vara hemma så tidigt på dagen. När jag kommer fram till där de är så kommer ett par andra grannar i området, tur i oturen. Hundarna var glada och stojade runt, Nette var framme och skulle sno vanten ifrån ena personen och Trym hoppade upp och skulle hälsa på den andra.Det var en ända stor cirkus ute i skogen, 2 spolingar som hoppade runt och skällde o var glada, den tredje var fast i koppel som trasslade sig in pulkan och i mina ben, för Adelle ville också fram och hälsa. Sen försöka få fast Nette som hoppade runt som en fnatt och skällde. När jag fick in henne var hon så uppspelt att hon skulle ta och kampa (leka)med kopplet istället. Grannarna är som tur är inte hundrädda, men Beratrice tyckte inte att det var så kul, hon är i en blygsam ålder just nu och sen fick hon en massa snöskvätt i ansiktet ifrån hundarnas tassar och André var glad och berättade om allt han hade sett.
Hemgången blev bra iallafall.Det luktade mycket gott när vi kom hem, nybakat bröd, mums. När jag och barnen satt och tittade lite på tv efter lunch så ringer min mobil, det var min barnmorska. Hon berättade att efter sista besöket hos henne så gjorde vi en bakterieodling och den visade att jag åter igen har en streptockerinfektion, så det blir antibiotika igen. Har redan gått en kur för ca 10 veckor sedan, men tydligen har jag lätt för att få dem. När jag väntade Beatrice så var det också ett par turer med antibiotika då. André kom ju ändå 1 månad för tidigt när han föddes, men det höll på att bli 2 månader först och det berodde högst troligt på en infektion i kroppen. Adelles löp har än så länge inte påverkat Trym så mycket än, men det kommer, för hennes kissfläckar ute är mycket intressanta. Håller på och kollar lite kurser som jag vill läsa, har velat det länge men kurserna jag har velat gå har gått på sådana dagar och tider som jag inte har kunnat på eller så har de redan varit fulla, få se om jag kan få till det nu till våren istället.
Dagens tur in till skogen blev inte vad jag hade tänkt mig, när jag drar pulkan med Beatrice i så hör jag Trym och Nette skälla och drar iväg. F-N bara det inte var grannarna och deras hundar, men de brukar inte vara hemma så tidigt på dagen. När jag kommer fram till där de är så kommer ett par andra grannar i området, tur i oturen. Hundarna var glada och stojade runt, Nette var framme och skulle sno vanten ifrån ena personen och Trym hoppade upp och skulle hälsa på den andra.Det var en ända stor cirkus ute i skogen, 2 spolingar som hoppade runt och skällde o var glada, den tredje var fast i koppel som trasslade sig in pulkan och i mina ben, för Adelle ville också fram och hälsa. Sen försöka få fast Nette som hoppade runt som en fnatt och skällde. När jag fick in henne var hon så uppspelt att hon skulle ta och kampa (leka)med kopplet istället. Grannarna är som tur är inte hundrädda, men Beratrice tyckte inte att det var så kul, hon är i en blygsam ålder just nu och sen fick hon en massa snöskvätt i ansiktet ifrån hundarnas tassar och André var glad och berättade om allt han hade sett.
Hemgången blev bra iallafall.Det luktade mycket gott när vi kom hem, nybakat bröd, mums. När jag och barnen satt och tittade lite på tv efter lunch så ringer min mobil, det var min barnmorska. Hon berättade att efter sista besöket hos henne så gjorde vi en bakterieodling och den visade att jag åter igen har en streptockerinfektion, så det blir antibiotika igen. Har redan gått en kur för ca 10 veckor sedan, men tydligen har jag lätt för att få dem. När jag väntade Beatrice så var det också ett par turer med antibiotika då. André kom ju ändå 1 månad för tidigt när han föddes, men det höll på att bli 2 månader först och det berodde högst troligt på en infektion i kroppen. Adelles löp har än så länge inte påverkat Trym så mycket än, men det kommer, för hennes kissfläckar ute är mycket intressanta. Håller på och kollar lite kurser som jag vill läsa, har velat det länge men kurserna jag har velat gå har gått på sådana dagar och tider som jag inte har kunnat på eller så har de redan varit fulla, få se om jag kan få till det nu till våren istället.
Måndag 18/1
Dagen började väldigt tidigt, runt 4-snåret, men det var inte meningen. Sonen vaknade och var ledsen, sen kräktes han. Jaha då var det dags igen, stackarn. Vi fick honom att vila lite till men vid halv 6 så hördes pappa på nedervåningen så han ville gå ned till honom, Jag passade på att sova lite till med Beatrice. Då blev det vabb idag igen, men det är ingens fel att man blir sjuk. André var lite slak idag på dagen, men jag var ju tvungen att gå ut med hundarna, så det blev att klä på båda barnen för utgång. Båda barnen fick åka hundpulkan som jag drog med ett koppel, den pulkan är väldigt lätt att dra, speciellt på en plogad plan grusväg, Trym fick hjälpdra lite och oj vad han tyckte det var kul, han ville spurta iväg direkt. Jag var tvungen att hålla in honom, så att han inte fick för tung last, för det var faktiskt första gången för honom. Barnen väger inte så mycket, totalt var det inte ens 18kg i pulkan. Vi gick till skogen där jag kopplade Adelle och släppte Trym så att han fick springa löst med Nette en stund. Efter skogstigen som är kanske 500m till ner till ängen så kopplade jag upp Trym igen för att Adelle skulle kunna springa löst med Nette.
På vägen tilbaka så såg jag en liten blodfläck i snön , men det är inget konstigt, Adelle löper ju. Trym tyckte inte det här med pulkan var så tokigt utan att det var faktiskt kul, så det blir mer träning på det för honom. Väl hemkomna och barnen avklädda så blev det lunch, medans jag lagade lunchen såg jag återligen en liten blodfläck på golvet i vardagsrummet och det kunde inte vara Adelle, hon var i hallen och hade dessutom blöjan på, så vad var det? Nette hittade jag uppkurad i soffan och blev rätt påkommen när jag såg henne, jag passade på att undersöka om det var ifrån henne blodet kom och jajamän ett litet skärsår i ena trampdynan, som tur är var det ytligt så håller jag det rent och plåstrar om det så läker det fort. Efter lunchen blev det omplåstring och Tryms gamla krage på för att hon inte skall bita bort bandaget.(kragen efter Tryms stora skärsår som han fick i somras, det var då riktigt rejält med flera timmar på bagarmossens akut och operation, han hade då klyvt ena trampdynan och skurit längst med undersidan på tassen, det var på håret att inte senorna i tassen hade skurits av.)
André var dålig hela dagen idag dock ifrån den andra ändan och han har fått behålla den mat han har ätit. Mot kvällen efter mycket bus ifrån Beatrice blev det misstänksamt tyst så jag och André letade upp henne och fann att hon hade klättrat upp i handfatet på toaletten och lekte med alla tandborstarna. Bustjejen hade tagit och klättrat upp på pedalhink enoch därifrån tagit tag i blandaren och hävt sig upp. André ville också sitta där i och bada, men nej, han är för stor. Då ville han bada i badkaret och så blev det, båda barnen skvätte och hade kul tillsammans, efter bad blev det pyjamas och lite välling innan läggdags, vilket fungerade bra idag trots att pappa är bortrest i jobbet några dagar.
På vägen tilbaka så såg jag en liten blodfläck i snön , men det är inget konstigt, Adelle löper ju. Trym tyckte inte det här med pulkan var så tokigt utan att det var faktiskt kul, så det blir mer träning på det för honom. Väl hemkomna och barnen avklädda så blev det lunch, medans jag lagade lunchen såg jag återligen en liten blodfläck på golvet i vardagsrummet och det kunde inte vara Adelle, hon var i hallen och hade dessutom blöjan på, så vad var det? Nette hittade jag uppkurad i soffan och blev rätt påkommen när jag såg henne, jag passade på att undersöka om det var ifrån henne blodet kom och jajamän ett litet skärsår i ena trampdynan, som tur är var det ytligt så håller jag det rent och plåstrar om det så läker det fort. Efter lunchen blev det omplåstring och Tryms gamla krage på för att hon inte skall bita bort bandaget.(kragen efter Tryms stora skärsår som han fick i somras, det var då riktigt rejält med flera timmar på bagarmossens akut och operation, han hade då klyvt ena trampdynan och skurit längst med undersidan på tassen, det var på håret att inte senorna i tassen hade skurits av.)
André var dålig hela dagen idag dock ifrån den andra ändan och han har fått behålla den mat han har ätit. Mot kvällen efter mycket bus ifrån Beatrice blev det misstänksamt tyst så jag och André letade upp henne och fann att hon hade klättrat upp i handfatet på toaletten och lekte med alla tandborstarna. Bustjejen hade tagit och klättrat upp på pedalhink enoch därifrån tagit tag i blandaren och hävt sig upp. André ville också sitta där i och bada, men nej, han är för stor. Då ville han bada i badkaret och så blev det, båda barnen skvätte och hade kul tillsammans, efter bad blev det pyjamas och lite välling innan läggdags, vilket fungerade bra idag trots att pappa är bortrest i jobbet några dagar.
Söndag 17/1
Sovmorgon blev det idag, kom upp vid halv nio. Innan dess så ville André gosa lite och få läst en bok, en liten stund för oss själva. Nette hade smugit sig upp i sängen när jag sov och när hon märkte att jag vaknade så gled hon ned som en hal ål ifrån den ner i sin bädd. det fanns ingen anledning till att bli arg för hon visstr direkt att där skulle hon inte vara. Men on passade på den lilla stund hon "fick " för att sova i våran säng. Jag klandrar inte varken barn eller hund för att de tycker våran säng är skön för det är den, en tempursäng. Jag måste köpa mig en ny kudde för min kudde tycker André är väldigt skön och passar på att få sova på den när han får chansen, så han får ta över den ifrån mig. Vid frukost så tyckte jag att det vore skönt med en promenad idag, och resten av familjen var med på det.
Jag tog en promis först med Adelle och Nette i och med att Adelle löper så de fick springa lösa ute i skog och på äng, och jag bara gick och filosiferade och njöt av den stilla dagen. På vägen tillbaka hade jag båda tjejerna lösa, jag håller på att träna Nette på att kunna vara lös på vägen utan att besöka hästhagen hela tiden och det börjar arta sig, Adelle hjäper gärna till att säga irån om Nette sticker iväg. Just som jag skulle koppla upp Nette så kommer grannen ut ifrån sitt hus med en av sina hundar, som minte tycker om andra hundar och skäller såfort de ser någon. j-klar där stack Nette, imot dem. Jag springer åt andra hållet och tjoar o tjimmar, Adelle kommer i ett huj, för hon var på väg att hämta Nette först, Nette i sin tur vände tillbaka till oss och bara tre meter ifrån mig vänder hundrackarn igen emot grannen och den argsinta hunden. Jag srang emot dem och även Adelle sprang för att hämta och läxa upp Nette. Jag som ett bi fick jag tag i henne, och kopplade upp. att jag skulle ha en sån otur att de skulle komma ut precis då innan jag ahn koppla upp henne första gången, men som tur var hände inget. Nette är väldigt nyfiken tjej och bangar inte för att springa fram och utforska eller att springa fram och hälsa. Det gör att hon inte har varit lika lätt att få in på inkallning som de andra två, men träning och åter träning, det fortsätter vi med hela tiden.
Sen var det Tryms tur att få följa med på promenad med resten av familjen, Beatrice fick åka i hundpulkan för den är idealisk att gå med . lättdragen och följsam, men min man drog den, Trym är inte skolad än för att dra, men det kommer han bli sen. Promenaden var väldigt skön; Beatrice somnade i pulkan och André hade jättekul i snön och skulle öven försöka gå där Trym gick, vilket ibland var lite svårt. Alla Hundarna sov gott sen hemma efter promenaden. Eftermiddagen i övrigt blev något lugn, barnen busade runt och Nette hittade pipbollen och sprang med den och pep för glatta livet, med Trym jagandes efter, för han ville också ha pipen. Sen var det Beatrice som faktiskt vann bollen och sprang runt med den och med en storebror efter sig, för nu ville han ha bollen. Till slut var det Adelle som vann den efter att Beatrice kastade iväg den, och hon tog den och sprang iväg med den till sin bädd, lagd boll ligger kvar hos mig tycker hon.
Jag tog en promis först med Adelle och Nette i och med att Adelle löper så de fick springa lösa ute i skog och på äng, och jag bara gick och filosiferade och njöt av den stilla dagen. På vägen tillbaka hade jag båda tjejerna lösa, jag håller på att träna Nette på att kunna vara lös på vägen utan att besöka hästhagen hela tiden och det börjar arta sig, Adelle hjäper gärna till att säga irån om Nette sticker iväg. Just som jag skulle koppla upp Nette så kommer grannen ut ifrån sitt hus med en av sina hundar, som minte tycker om andra hundar och skäller såfort de ser någon. j-klar där stack Nette, imot dem. Jag springer åt andra hållet och tjoar o tjimmar, Adelle kommer i ett huj, för hon var på väg att hämta Nette först, Nette i sin tur vände tillbaka till oss och bara tre meter ifrån mig vänder hundrackarn igen emot grannen och den argsinta hunden. Jag srang emot dem och även Adelle sprang för att hämta och läxa upp Nette. Jag som ett bi fick jag tag i henne, och kopplade upp. att jag skulle ha en sån otur att de skulle komma ut precis då innan jag ahn koppla upp henne första gången, men som tur var hände inget. Nette är väldigt nyfiken tjej och bangar inte för att springa fram och utforska eller att springa fram och hälsa. Det gör att hon inte har varit lika lätt att få in på inkallning som de andra två, men träning och åter träning, det fortsätter vi med hela tiden.
Sen var det Tryms tur att få följa med på promenad med resten av familjen, Beatrice fick åka i hundpulkan för den är idealisk att gå med . lättdragen och följsam, men min man drog den, Trym är inte skolad än för att dra, men det kommer han bli sen. Promenaden var väldigt skön; Beatrice somnade i pulkan och André hade jättekul i snön och skulle öven försöka gå där Trym gick, vilket ibland var lite svårt. Alla Hundarna sov gott sen hemma efter promenaden. Eftermiddagen i övrigt blev något lugn, barnen busade runt och Nette hittade pipbollen och sprang med den och pep för glatta livet, med Trym jagandes efter, för han ville också ha pipen. Sen var det Beatrice som faktiskt vann bollen och sprang runt med den och med en storebror efter sig, för nu ville han ha bollen. Till slut var det Adelle som vann den efter att Beatrice kastade iväg den, och hon tog den och sprang iväg med den till sin bädd, lagd boll ligger kvar hos mig tycker hon.
Lördag 16/1
Adelle började löpa igår, jag visste att hon skulle börja för hon svullnade så mycket på bara två dagar, så jag satte på blöjan redan då och Trym har sina kallingar på. Idag har Trym börjat ana att det luktar gott om henne men hon är så tjurig emot honom så han håller sig undan. Jag har jobbat idag och som alltid på lördagarna så tror folk att bara för att de har kommit in i butiken så kan man gå där hur länge som helst fast det har stängt. Man håller god min och är trevlig fast innombords så ser man ut som en tjurig treåring som inte får som man vill. Nu i dagarna har min mage växt en hel del,kan knappt knäppa knappen på mina overallbyxor nu. Men jag håller mina promenader ännu fast jag får ta det lite försiktigt för jag har börjat få foglossning. Det var i och för sig väntat för det fick jag med de andra två också, men man vet nu hur man skall lindra det för att det inte skall bli värre och mer smärtsamt. Jag skall anmäla Nette till några inofficiella utställningar nu som går i februari och mars. Träningen hemma går bättre än förrut, mycket är nog för att jag är mer konsekvent och bestämd när det gäller vissa övningar. Var nog lite för slapp tidigare med det. André och Beatrice har varit ett par riktiga bustroll idag och rivit runt alla hundlekasakerna överallt med diverse bollkastning inne också som tur var i hallen. Jättekul tyckte hundarna, desto roligare tyckte barnen att de fick respons på det bus de gjorde. Vid maten tyckte Beatrice extra synd om Nette som satt och var ledsen över att hon inte fick smaka, så hon matade Nette, en bit till mig och en bit till Nette tänkte hon. Samma sak var det till frukost, Beatrice åt på sin smörgås och med alla hundarna runt om sig, hon puttade bort Adelle och gav sin smörgås till Nette, Trym bara tittade på och man såg hans min- men jag då? Vi festade loss på lite glass med strössel på kvällen och det var mycket uppskattat av barnen, sen hade Beatrice glass och strössel överallt i ansiktet. Hon skulle absolut dricka i sig det sista som var kvar i skålen, inget fick gå till spillo tyckte hon. Imorgon blir det (hoppas jag ) lite sovmorgon. Troligtvis kommer Adelle väcka mig vid tre för att behöva kissa, hon brukar tyvärr göra så i början av sina löp.
Onsdag 13/1
Jag skulle egentligen ha skrivit några rader igår , men det blev en väldigt tidig kväll. Min man var bortrest över natten med jobbet, så det var jag ,barnen och hundarna igår kväll. Det brukar fungera bra och man brukar till slut få en lugn stund när barnen väl är i säng. Igår var dock alla trötta och ville i säng tidigt. Efter kvällsrastningen som blev redan vid niotiden stod alla hundarna på kö för att bli uppsläppta till övervåningen där våra sovrum är. Precis när man släckt lampan så började Adelle skälla över något konstigt, hon brukar aldrig skälla över något så där på kvällen när vi har gått och lagt oss. Jag var tvungen att gå upp och se efter vad det var och tittade ut genom fönstret och såg att bilen lyste. Jag hade glömt att låsa den kom jag på och plånboken var kvar där i, hm hade någon gått in i den och tagit den tro? På med morgonrocken för att gå ut och kontrollera, Trym följde med, de andra var kvar inne, det var för kallt för dem att gå ut igen. Plånboken var kvar men däremot var inte bakdörren ordentligt stängd. André hade inte stängt den ordentligt varav det lyste i bilen, jag stängde den och låste bilen och vi sparng in igen för det var riktigt kallt i bara nattlinne, morgonrock och trädojor. Sedan lade vi oss snabbt i säng igen. Alla sov hela natten utan några störningar. Vi vaknade vid sju, eller rättare sagt Nette tyckte att det var dags att gå ut och väckte allihopa. Idag skulle vi åka iväg och köpa hundmat, för det hade jag glömt att göra i helgen, så sista portionen blev till frukost till Adelle och Trym. Bilen var ordentligt kall och frusen idag, brrr och ingen häckvärme har man heller (ur funktion). Först iväg till mataffären så att vi kunde panta julens alla pet-flaskor så de blev återvunna på rätt sätt. Hade de varit kvar längre hemma så hade hundarna återvunnit flaskorna på sitt sätt, vilket innebär merstädning för mig och och så hamnar de inte riktigt rätt i sorteringen. Passade på att handla hem mer mjölk när vi ändå var i affären för att sen åka till foderbutiken för lite hundmat. Favoritstället för barnen förutom leksaksbutiken förstås, men vem kan klandra dem. Jag tycker också det är kul att åka dit med alla hundprylar och sånt, vem säger att man har tillräckligt, det finns alltid något man behöver ha. Jo faktiskt det är så, kanske mer grisöra eller kanske mer ben, varför inte kolla upp ny klosax som egentligen behövs, eller annat kul. Ny apportbock kanske, nä det får vänta lite, den gamla får hänga med ett tag till. När vi väl kom hem så såg ag något konstigt på golvet vid passagerarsätet som jag inte tänkte på när vi åkte, tittade närmare på vad det var och sen såg jag- MUSLORTAR INNE I BILEN. VAF... Jaha och tuggat lite på ett litet hundben hade den också. Ja den fanns ju inte kvar nu iallafall. Packade ur bilen med inköpta varor och öppnade dörren till ett par mycket lyckliga jyckar som sprang glatt ut. När jag kommer in i hallen så ser jag, EN HALVUPPÄTEN BLÖJA med resterande utspritt över hela golvet. Jaha då visste jag vad jag skulle göra nu då. en sån typisk dag, det blev en lyckad ickebränd middag iallafall med make och barn.
Måndag 11/1
Det var en tidig morgon, halv 6 ringde klockan. Ingen ville gå upp i morse, man har i nästan två veckors tid fått sovmorgon som man har blivit bortskämd med. Beatrice var nog tröttast, vi lade oss inte sent igår kväll, men att gå upp nästan två timmar tidigare idag märktes. Imorgon blir det sovmorgon sen skall jag och barnen åka till barnmoskan för kontroll. André tycker det är jättespännande nu med den växande magen och att det rör sig där inne. Han lägger sitt huvud på min mage och fösöker höra den lilla bebisen och klappar magen snällt med sin hand. Det var skönt att få sin dagliga morgonpromenad i skogen i morse, det tyckte även hundarna. Det har inte blivit skogen nu på ett par dagar då jag inte har varit hemma och min bror har varit ute mest på tomten med både hundar och André och lekt en del. Å jobbet idag var det inget särskild, förutom att en kund ville reklamera sin toalett som han hade köpt för ett tag sen, varför han ville reklamera? För at det fastnade skit i den som han sade. Min kollega visste inte riktigt vad hon skulle säga förutom jaha? Kunden tyckte att det var jobbigt att behöva rengöra den efter varje gång han hade varit på toa. Jag bet ihop för att inte skratta rakt ut. Min andra kollega som stod där bara tittade på kunden och vi alla trodde det var ett skämt, men det var det inte. Min kollega fick följa med kunden för att titta på vårt visningsex. som vi har i butiken och kunden förklarade att det inte gick att "bajsa" ordentligt hur man än sitter på toaletten, för att det fastnar hela tiden, min kollega stod som en uggla och tittade på kunden och lovade att ta kontakt med tillverkaren och se vad de säger om det hela. Väl hemkommen blev man stort välkomnad av både barn hundar och mannen.
Söndag 10/1
Ja igår blev det inte mycker gjort, lite uppackning av väskor och annat. Vi åkte iväg och handlade lite hela familjen. Jag var så trött hela dagen så jag orkade inte ens gå runt på stormarknaden, så jag satte mig ned en stund med sonen på en bänk medans min man gick runt med kundvagnen och med Beatrice sittandes i den. I morse var jag trött igen,men det är faktiskt inte så konstigt, det har ju varit ett par hektiska dagar tidigare och dessutom växer magen så att det knakar och det rör sig och buffas en hel del där inne. Idag städade vi lite här hemma, mest min man för jag fastnade med min laptop och höll på att lägga upp bilder ifrån utställningen och lite annat pyssel på hemsidan. Det tog sin lilla tid, men det gör inte så mycket. Barnen var allmänt busiga tillsammans idag, de har saknat varandra mer än vad de kunnat erkänna nu när vi har varit borta. Även Nette och Trym var med i tafattleken som barnen höll på med, så alla sprang runt och runt här hemma så de hade väldigt kul tillsammans idag.
Fredag 8/1
Gårdagens händelse hade tyvär satt spår på Nette, hon ville inte alls, månader av träning var bortslåst på ynka 5 minuter, faan (ursäkta språket.). Nu har Nette blivit skrämd för det här med utställning, som tur är inte annars i andra sociala sammanhang som möte med människor på stan, på hotellet mm. Det räckte med att vi klev in i mässhallen så åkte svansen ned och hon blev moloken. Som tur var kom Nettes halvsyster Katitzi och muntrade upp henne, men det räckte inte tyvär i ringen, där hon inte ville ha något med domaren att göra. Dagens Domare var Nils Molin, en mycket lugn och trevlig herre. Han läste av Nette och han förstod också direkt när jag sade att hon blivit skrämd sen dagen innan. Han sade då att han inte ville tvinga sig på henne och förstöra för henne, för hon är trots allt ung. Det kändes skönt att få höra det ifrån en vettig domare. Nette fick trots allt ett 2:a pris för han tycker hon är en mycket lovande ung tik som nu behöver mer träning för att bli trygg igen i ringen. Jag är glad över det och är faktiskt nöjd med utställningshelgen trots allt. Jag vänder nu det negativa som hänt till det positiva, nu vet jag Nettes svaghet och vet nu vad jag behöver träna mer på. Jag kommer att se om jag kan få henne iform till utställningen här i Stockholm den 3-4 April, men går det inte så går det inte, då väntar vi. Men man får inte förstärka hennes rädsla nu, utan nu på mässan innan vi åkte så lekte vi och hade drakkamp, vilket fungerade, hon svarade bra på det. Hon Tog också dessutom köttbulle ur Helle`s hand (kennel Spotnik) och Nette hoppade även upp på henne för att få mer. Positivt, positivt. Hemresan gick bra, Beatrice blev lite åksjuk och kräktes så det blev ett stopp för ombyte på henne och rastning på Nette, annars så gick resan egentligen non-stop hem. imorgon blir det lugnt och tid för att umgås med familjen. Här hemma hade det fungerat mycket bra med André, min bror och hans tjej. Det hade även fungerat kanon med hundarna, även med Trym som i normala fall egentligen bara lyssnar på mig, också mycket positivt, det stärker även hans självförtroende som jag också jobbar med. Jag kan inte säga att han är en rädd hnd för det är han inte, men han har dåligt självförstoende som blir bättre när han får lyckas. Han har också på det senare året blivit kaxigare, men på ett positivt sätt.
Torsdag 7/1
Ingen bra dag idag. Det blev lite sömn inatt, folk som kommer sent tillbaka till hotellet efter viss kvällsutgång och har absolut ingen hänsyn till att det faktiskt finns andra som sover. Nette störs inte så pass mycket av det som andra hundar gör och börjar skälla mitt i natten. När klockan ringde vid 6 var alla trötta, Beatrice ville inte gå upp, jag själv mådde inge alls bra och kräktes en hel del och det var inte för att jag var nervös. Det var kallt när vi gick till mässan, men vi var där i tid för strax efter att vi hade kommit in blev det kaos vid veterinärbesikningen och starten fick försenas till 9.30 istället för 9.00. Det gick absolut inge bra för oss, domaren Moa Persson dömde K.E.P på Nette, för att Nette inte ville hälsa glatt. Det första domaren sade jaha hon är väl 10 månader, nja 9,5 sade jag. <ja jag ser det sade domaren, hon rörde sig lite valpigt, redan då visste jag att hon inte gillade Nette. Domaren sade till mig "GE MIG GODIS". Jaha sade jag och tänkte varför??Domaren fick utan problem titta på tänderna, domaren fick utan problem känna på Nette, men domaren trängde och böjde sig mycket dominant över Nette så att hon kände sig hotat och trängd, varav att hon backade undan lite. Domaren blev ännu mer envis om att hunden faktiskt skulle tycka om henne och äta godis ifrån handen, varav Nette faktiskt inte gillade henne och kände sig mer trängd och ville backa. Domaren fräste till på mig att jag skulle hålla min hand borta för att hunden skulle äta ifrån henne. Jag ville bara gå därifån, vill inte att Nette skall få obehag för utställingar när en människa inte kan läsa av en hund. Varför forstätta att tränga hunden och trycka upp godis upp i nosen på Hunden när hon inte vill. Dessutom är DET INGEN LABRADOR domaren bedömer idag utan EN DALMATIN. Det är två helt olika hundar till sättet. Att Nette fick K.E.P kändes direkt orättvist. Hon var inte aggresiv på något sätt. Om en hund känner sig trängd är det bara sunt att den backar undan lite för att få lite andrum. Domaren var också mycket nöjd över att¨få "läxa" upp mig hur en hund skall vara. Jag tränar faktiskt lydnad med mina andra hundar och vet vad en vek och osäker hund är och Nette har inget sådant i sig. Hon åkte hiss första gången igår, det gick bra utan strul, hon går i stadsstrafik utan att visa några flyktbeteenden alls, utan är nyfiken på folk och omgivning. Skulle hon bete sig som Domaren ville, att glatt hälsa på allt och alla, så skulle det vara jättejobbigt att gå med henne i en stad. Det skulle inte gå att hon hoppar efter alla, det skulle bara göra folk ännu mer hundrädda. Det är bara att se till sig själv om man går finklädd och så kommer en okänd hund och försöker hoppa på en, så blir man bara förbannad. Jag tyckte att Nette skötte sig exemplariskt, speciellt om man ser till hennes ålder. Domaren dömde ut andra hundar som inte ville "hälsa glatt" fast hon gav en skitförklaring till prissättningen. JAG KOMMER INTE ATT STÄLLA FÖR DENNNA DOMARE FLER GÅNGER, FÖR SOM HON BETEDE SIG EMOT HUNDAR GÖR MAN INTE. MAN TVINGAR SIG INTE PÅ DEM OCH MAN ÄR INTE FÖR HÅRDHÄNT HELLER SOM DENNA DOMARE ÄR. Jag blev riktigt arg, egentligen inte över resultatet utan tillvägagånssättet som hon gjorde det på. Tänk om det var någons absolut första utställning och råkar ut för en sådan här människa, de skulle åka hem och inte fortsätta mer med utställning. Jag ger inte upp jag vet att vi kan , får se hur det går imorgon med ny domare. Hoppas att Nette inte blev för präglad av dagens händelse. Kvällen annars blir lugn med lite film, husse har till och med tillåtit Nette att få ligga i sängen och mysa med oss.
Onsdag 6/1
Nedresa till Göteborg idag. Vi gick upp vid 7 för att hinna packa bilen innan min bror och hans tjej kom, de skall vara barn- och hundvakt nu när vi är borta. Idag var jag tvungen att ha ett litet möte igen med herr ulrik hos herr mugg och hade en liten diskution. Jag är inne på 21:a veckan och mår fortfarande illa ibland på mornarna, hm, hur länge skall det hålla på. Så här länge mådde jag inte dåligt med de andra barnen. vi kom iväg vid 11-tiden och efter Norrköping beslutade vi att det skulle bli ett mcdonaldsbesök. Jag var förstås tvungen att rusa i 180 in på toaletten då jag var akut kissnödig, Min man höll i Beatrice utanför. När jag kommer ut ifrån toa står det en bekant person och frågade om vi också skulle till hundutställningen iGöteborg. Det var Sara och co som också beslutat sig för ett mc besök. Snacka om att världen är liten, att träffas på mc någonstans samtidigt utan att bestämt träff. Vi åt tillsammans, jag snabbhälsade på Kotten innan jag gick för att rasta Nette. Sen bar det vidare, genom skitväder, men som tur är , inga olyckor på vägen. Väl framme istallerar vi oss på hotellet som ligger på en promenads avstånd ifrån mässan. Rastade Nette och vi gick och åt. Sen var det en rastning igen på Nette efter hennes mat. Vi har stött på många hundar här på hotellet, alla hund/-rökrum var fullbokade. Tur att vi bokade i tid. Badade Nette i badkar, tyckte hon inte var så roligt. Efter badet var Nette lite frusen så hon blev inbäddad i en filt på sin madrass, vilket hjälpte. Imorgon blir det 34 stycken dalmatiner totalt som skall upp i ring, vi får se hur det går för Nette och vad hon får för kritik. Det skall bli spännande men samtidigt nervöst.
Tisdag 5/1
Mycket förberedelser idag inför resan imorgon.Packa, packa och packa, leta fram grejor som blev bortstädat inför julen som skulle packas. Min man höll på bra länge med att få fram takboxen som låg ute och hade samlat på sig en massa is innuti och låsen var fastfrusna, inte så konstigt. Efter ett tag tittade jag ut för att se hur det gick, då höll han på att gräva sig runt boxen för att kunna välta runt den och på så vis få isen att lossna, jag gick ut för att hjälpa honom, barnen stod nyfikna i fönstret och tittade på. Boxen låg precis nedanför vardagsrumsfönstret så barnen hade jättekul när vi stod och försökte få runt den, jo runt fick vi den och man hörde iskakan lossna, men låset var fortfarande fruset trots en massa 5-56. Det blev att dra boxen till groventrédörren och putta upp den för trappen in i groventrén för upptining. Gick väl en halvtimma sen gick boxen att öppna. I boxen låg en 20 centimeter tjock iskaka. min man tog fram yxan och fick hacka upp iskakan i bitar som han slängde ut. Utanför stod Adelle och hejade på, hon ville jaga isblock som kom utkastandes. En upptinad och urtömd takbox kommer att sättas på bilen imorgon, för att sedan åter fyllas dock inte med is utan en barnvagn och resväskor istället. Kvällen avrundas med en kopp te och knäckemacka med kaviar på innan sängdags.
Måndag 4/1
Klockan ringde 06.00, jag snoozade. Klockan ringde 06.15, jag snoozade. Klockan ringde 06.30, jag stängde av och skulle gå upp, trodde jag. Vaknade 06.50, oj då. Gick upp och duschade, resten av familjen och hundar låg kvar och sov, skönt för dem. Jag var inte pigg idag och som tur var så är min man pappaledig denna vecka, så det var ingen stress. I vanliga fall är man på väg till dagmamman med barnenvid den här tiden. Jag fick en lugn start. Nette och Trym vaknade och ville springa ut och kissa, det är så enkelt att bara öppna dörren och släppa ut dem på den första morgonkissen, när de är klara kommer de tillbaka och inväntar mat. En lugn frukost avnjöts och jag konstaterade att klockan sprang iväg. Min man vaknade vid 8, precis när jag var klar med frukosten och skulle rasta hundarna innan jag åkte till jobbet. Termostaten visade på -15 grader, brrr. Startade bilen precis innan jag gick och rastade hundarna och det var nästan så att bilen imte ville starta, men efter några host brummade diseldunket igång. Barnen hade också vaknat och jag hann säga godmorgon och hejdå till dem innan jag åkte. På jobbet var det kallt, var så frusen att jag satte på mig fleecejackan som kanske inte är världens snyggaste efter hundträningar mm. Men den var iallafall ren. Fuljackan var mycket varm och skön, jag tycker inte om att frysa. Fuljackan fick vara med hela dagen. Jag börjar bli nervös nu inför utställningen, varför vet jag inte, jag kan ju inte göra mer än vårt bästa och sen ha kul, men ändå blir jag nervös. Imorgon blir det att packa och sätta på takboxen på bilen för nedresan på Onsdag. Alla blev glada när jag kom hem, André var rätt trött och ville gå och lägga sig med en bokläsning från pappa. Beatrice, vår lilla pajas passade på att ta storebrors sparkbil och åka runt, hon hittade även Tryms gamla plastkrage som legat i klädkammaren, hon satte den över huvudet och gick till Andre´s bil och åkte runt och lät som ett spöke, synd var så hann jag inte fram med kameran i tid. Imorgon blir det sovmorgon, skönt.
Söndag 3/1
Idag var det skönt med sovmorgon, till och med barnen sov till 8 idag. Hade planerat att åka och träffa Sara och Kotten idag för lite träning. Det bar iväg stax efter lunch och jag fick ta mannens bil, hade inte hunnit tanka min och sen har han lite bättre däck än vad jag har, så in med Nette och även Adelle fick följa med( hon är just nu en grinig kärring innan sitt löp och Trym behövde lite återhämtning från hennes uppläxningar.) Jag skulle till Järfälla så jag knappade in adressen på gps:en. Jag är en sån som hittar otroligt dåligt in mot stan och på norra sidan, men med gps så kan till och med jag köra norrut utan att köra vilse, ja förutom när jag ställer in den fel och får ta omvägar istället, men fram kommer jag till slut. Väl framme så får jag köra ned i ett stort garage med värme, vilken lyx att få tillfälle att träna mitt i vintern innomhus. Det gick jättebra , Kotten gjorde riktiga framsteg på den stund vi tränade tillsammans allihopa. Nette fungerade också väldigt bra, hoppas att hon inte strular till sig in för utställningen nu. Adelle blev ordentligt uppvaktad av Kotten men hon ville inte, hon skyddade rumpan och var allmänt grinig emot honom. Inget ovanligt när det gäller henne och löp så att säga. Det märks också när man försöker träna henne, hon är inte intresserad, utan man får göra annat roligt med henne under denna tid som att vara mycket i skogen och sen snöbollskastning, det älskar hon. Väl hemma så blev man glatt emottagen av barnen och det vankades middag, gott. Lite duschning för barnen blev det sen och kloklippning med inkluderad brottning på Nette. Till slut blev alla klor klippta och trampdynorna innsmörjda för motverkning av sprickor i denna kyla som är. Min man var den som höll, jag som klippte och Beatrice den som matade Nette med godis under tiden. En och en annan smakbit till Beatrice blev det också , men det var inget gott med leversnittar tyckte hon men hon ville väl tro att det var chokladbitar som Nette fick. Skall även skriva en komihåg-lista för nedsresan till Göteborg. Det blir annars alltid något man glömmer, det är jag expert på så man har lärt sig att en lista är bra att ha. Imorgon blir det jobb, en lång dag, skulle hellre vilja vara hemma med familjen som är julledig och vara ute och åka lite pulka, men det får bli så på tisdag istället
Lördag 2/1 2010
Jaha nu var det ett nytt årtionde igen. Nyåret föll väl ut, Cobra var lite nervös för det hördes lite av grannarnas fyrverkerier som varade i max 15 min, men det räckte för henne tyvär. Våra hundar brydde sig inte utan låg och tuggade på sina grisöron. Igår var vi ute iallafall och alla hundarna lekte glatt, Cobra var något tveksam först men hon upptäckte snat att det inte smällde något och allt var ok igen.
Det var även storstädning inne igår och en massa tvätt blev tvättad. Jag slutförde även det nya madrassöverdraget till den nya madrassen som är till den stora buren.Det behövdes en ny , den gamla var helt urlegad och jag skall ha buren med mig till utställningen som är nästa vecka. Jag skulle egentligen köpt en som var anpassad till buren i en djuraffär men backade på det när jag såg priset,nästan 600:- för en ynka madrass. Nä det blev en spjälsängsmadrass ifrån ikea för 99:- istället. Den madrassen fick jag korta ned 15 centimeter men det var inget svårt, ville även ha ett överdrag som matchade det överdrag jag hade sytt till buren. Nu ligger den nya madrassen i buren och hundarna tycker den är jätteskön att ligga på. Trym är den som först smiter in där efter vi har varit ute, Nette klättrar över honom och trycker ned sig hon också. Igårkväll när vi satt och tittade på tv så frågade min man om det var jobb för mig på lördagen, nä säger jag, det är väl stängt. Jaha säger han och jag behövde gå ut med hundarna. När jag kom tillbaka med gäng ett (Trym och Cobra) så sade min man att det var inte stängt på mitt jobb. Skit sa jag då är det jobb istället för att titta på bil. Jaja inget at göra åt det. Bara att åka och jobba då och jag gick ut med gäng två (Nette och Adelle). I morse när klockan ringde var jag inte alls road av att gå upp. Cobra hade levt liv på natten och skulle jaga vår katt Soja så till slut fann en väg in i vår garderob för att få sova. Idag åkte Cobra hem ,men det skulle hon göra och Soja var mer än lycklig då. Min man och barnen skulle städade lekrummet idag när jag jobbade dvs min man städar och barnen stökar ned igen. André ville vara snäll och ville hjälpa till och städa sade han och det fick han varav han går fram till sin sittpuff och sätter sig och säger till sin pappa att han tittar på istället. Så kan man också göra för att inte vara i vägen för sin pappa när han städar.
Det var även storstädning inne igår och en massa tvätt blev tvättad. Jag slutförde även det nya madrassöverdraget till den nya madrassen som är till den stora buren.Det behövdes en ny , den gamla var helt urlegad och jag skall ha buren med mig till utställningen som är nästa vecka. Jag skulle egentligen köpt en som var anpassad till buren i en djuraffär men backade på det när jag såg priset,nästan 600:- för en ynka madrass. Nä det blev en spjälsängsmadrass ifrån ikea för 99:- istället. Den madrassen fick jag korta ned 15 centimeter men det var inget svårt, ville även ha ett överdrag som matchade det överdrag jag hade sytt till buren. Nu ligger den nya madrassen i buren och hundarna tycker den är jätteskön att ligga på. Trym är den som först smiter in där efter vi har varit ute, Nette klättrar över honom och trycker ned sig hon också. Igårkväll när vi satt och tittade på tv så frågade min man om det var jobb för mig på lördagen, nä säger jag, det är väl stängt. Jaha säger han och jag behövde gå ut med hundarna. När jag kom tillbaka med gäng ett (Trym och Cobra) så sade min man att det var inte stängt på mitt jobb. Skit sa jag då är det jobb istället för att titta på bil. Jaja inget at göra åt det. Bara att åka och jobba då och jag gick ut med gäng två (Nette och Adelle). I morse när klockan ringde var jag inte alls road av att gå upp. Cobra hade levt liv på natten och skulle jaga vår katt Soja så till slut fann en väg in i vår garderob för att få sova. Idag åkte Cobra hem ,men det skulle hon göra och Soja var mer än lycklig då. Min man och barnen skulle städade lekrummet idag när jag jobbade dvs min man städar och barnen stökar ned igen. André ville vara snäll och ville hjälpa till och städa sade han och det fick han varav han går fram till sin sittpuff och sätter sig och säger till sin pappa att han tittar på istället. Så kan man också göra för att inte vara i vägen för sin pappa när han städar.
