odgardens

Var hemma igår på dagen och vabbade, åkte för att jobba vid 3-tiden, barnen överlämnades till mannen som tog över. Beatrice har haft deber och hosta i tre dagar nu. Det har varit lite nattvakanden med en ledsen tjej, blir det inte något bättre imorgon så får jag boka läkartid till henne för att se så att det inte är någon halsfluss på henne.

Att Adelle och Nette löper märks mer nu på Trym, men han är trots allt väldigt lugn ändå, lite pip nån gång så där, men inget allvarligt, då är nog Adelle värre faktiskt nu i höglöpet, hon skall promt ut och nattkissa vid halv 4-tiden, fast hon har fått en bra nattrastning.Hon är också helt matfanatisk och slänger sig över skålen. Nette har börjat att acceptera blöjan nu, det har varit lite brottningsmatcher med henne angående den. Jag har fått på henne den och hon har lyckats kränga av den, hon har gått och stykit sig emot möbler och annat tills hon har fått av den, så då har man fått brotta på den igen. Nu idag har hon både stått stilla och låtit den vara. Hon har liksom inte förstått vaför hon skall ha den och hon har heller inte fattat riktigt att hon löper än, men hon är lite mer låg än hon brukar vara , hon har inte velat leka  som hon brukar med André te x . Hon fattar heller ingeting när Adelle backar upp mot henne, Nette sitter i beanbaggen och ser allmänt oförstående på Adelle.Sdelle vet däremot vad som skall göras när man tar fram blöjan, det är liksom inga diskutioner där, men hon var också bökig med blöjan vid hennes första löp. Men annars är det nog den lugnaste löpperiod på både tik och hane jag har varit med på, det är jag glad över.

Igår kväll skulle jag gå ut och och hämta in Nette och Adelle som var ute och sprang på tomten, de skällde lite på grannen som kom ut med sin ena icke hundvänliga hund, så då tänkte jag att de skulle få gå in så länge medans grannen var ute med sina hundar. Jag gick ut iklädd i tofflor,strumpor, långkallingar, sliten hemma tröja som åker på vid hemkomst och gick ut i snön, för det brukar bara vara att ropa in dem. Det gick jättebra,tills jag plötsligt halkar till lite med ena foten, toffeln flög iväg och jag hamnade i en snödriva som en osmidig gasell, utan vantar och snö över hela arslet, då så kommer Nette och undrar vad jag gör nere på marken, ser min toffel, tar den och rejsar runt mig. Att jag försökte få tillbaka den var bara ännu roligare tyckte hon. Jag tar mig upp och skall försöka öppna altandörren som absolut hade åkt igen och inget handtag har vi på utsidan på den dörren. Jag tittar in och knackar på glaset och där inne sitter familjen i soffan och vinkar tillbaka till mig då de trodde att jag skojade lite. Bakom mig står både Adelle och Nette med min toffel i munnen och vill också komma in. Sonen var snäll nog att putta upp dörren åt mig. Tur var det att det var mörkt ute, annars hade grannen fått sig ett gott skratt, kallt var det iallafall men man kunde inte göra något annat än att skratta åt det.
.