odgardens

Vaknade med världens nackspärr, det gör j-kla ont när jag vrider huvudet till vänster och det är inte roligt. Att ta tigerbalsam på det kan jag inte i och med att jag fortfarande ammar Eleonora kvällstid. Tog det vid et tidigare tillfälle innan jag hade läst innehållsförteckningen och Eleonora fick faktiskt utslag på ryggen av det. SÅ länge man ammar så skall man inte använda tigerbalsam har jag konstaterat. Det får bli värmekudde istället så hoppas jag att det släpper snart. Annars det vanliga på en vardag, städa, tvätta mm.

Vid kvällsrastningen så gick jag min ca30 minutersrunda med Ceasar som vi går på kvällarna när vi kan, så gick vi då den vanliga vägen som vi brukar. Men nu- så såg han något han inte har sett förrut, en liten underlig figur med hängande armar. Ceasar gjorde sig stoor och var tvungen att undersöka figuren. Några hopp fram och tillbaka för att visa sin styrka så tog han modet och nosade på figuren, som då tappade ena armen, tyckte Ceasar. Han blev åter stooor. Jag står brevid denna figur så att han kan undersöka klart, när han med glädje ser att det faktiskt var en liten tall och med några ynka snötunga armar och inte någon sliten skogstomte och självklart så föll snön av när han nosade på den. Då tyckte Ceasar att han skulle tugga lite på den istället, gott! Jag stod och skrattade åt honom, knäppisen. Det är inte så konstigt att det blir annorlunda skuggor av de snötunga träden nu efter plusgraden igår och spöken kan man se lite överallt då.